Verksamhetsrapporten 2017

Ladda ner Årsrapporten

El-Kretsen 2017

Hur återvinningen går till i Sverige är inte representativt för resten av världen. Globalt hanteras cirka 40 miljoner ton elavfall utanför officiella återvinningssystem varje år. En del av avfallet hanteras förhoppningsvis miljöeffektivt och bra. Men det finns även belägg för att det många gånger inte sköts på det viset. Illegal handel, informella sektorer och länder utan lagstiftning är exempel på det.

41 länder har specifik lagstiftning för elavfall. Men det lär blir fler framöver. Från El-Kretsens håll märker vi ett ökat intresse från världens alla hörn för hur vi i Sverige arbetar med dessa frågor. Kanske är det genom att sprida ”know how” från vårt i sammanhanget lilla system som vi kan göra allra störst miljönytta i framtiden? Förhoppningen är att kunna bidra till tydliga miljövinster i länder med större volymer – där processen med producentansvar och en mer reglerad återvinningsprocess nu tar sin början.

Förutsättningen för förändring blir väsentligt lättare när man är insatt i nuläget. Men hur får du det inom ett område som till stor del är oreglerat och där det saknas statistik? UNU (United Nations University), ITU (International Telecommunication Union) och ISWA (International Solid Waste Association) tog på sig uppgiften och har nu släppt rapporten ”The Global E-Waste Monitor 2017”. Rapporten är den mest heltäckande i sitt slag, med ett resultat som både är detaljerat och omfattande. Med bättre kunskap om flöden, volymer och trender blir det också lättare att sätta in rätt åtgärder i riktningen hållbarhet. Det var också syftet med rapporten.

När det gäller vår egen verksamhet fortsätter resan mot än mer cirkulära flöden. Under 2017 har 134 187 ton material samlats in och är i detta nu på väg mot att bli en del av nya produkter. Ur ett livscykelperspektiv vet vi att koldioxidutsläppen är små vid återvinningsfasen. Ibland så lågt som 1 procent av produktens totala koldioxidutsläpp. Produktionsfasen däremot står inte sällan för uppåt 80 procent. Det finns förstås fler aspekter, men enbart detta är skäl nog att verkligen se till att vi ersätter nya råvaror med återvunnet material. Det är ett effektivt sätt att minska en produkts totala koldioxidutsläpp. Vår uppgift, tillsammans med våra partners, är att samla in, sortera och dela upp materialet så att det blir möjligt att använda dessa resurser igen. Vårt arbete är inte representativt för hur det ser ut i resten av världen ännu. Men vi jobbar på det!

Martin Seeger, VD på El-Kretsen

Kapitel

Nytt under 2017

Green Electronics Summit

Två försommardagar vid Stockholms skärgård var platsen för Green Electronics Summit. Konferensen tog fasta på producentansvar, elprodukter och elavfall. Som deltagare fick vi inblick i vitt skilda och spännande projekt. En röd tråd var hållbarhetsprojekt som leder utvecklingen framåt. Presentationer varvades med dialog. I pauserna gick vi runt bland utställarna och fick lära oss mer om allt från konfliktmineraler till nya sorteringsmaskiner. Från El-Kretsens håll tycker vi det var väldigt roligt och givande med mixen av deltagare, som bestod av allt från återvinnare och kommuner, till producenter och forskare. Alla kan bidra med sina perspektiv och vi tror på idén att samlas under ett tak. Green Electronics Summit fick också ett varmt mottagande av deltagarna. Här till höger har vi sammanställt ett ”ordmoln” som kommer från utvärderingen av konferensen.

Vill du se programmet från 2017 så klicka här.

Välkommen åter till Green Electronics Summit 2019!

Samlingsplats för aktörer inom elektronikbranschen

El-Kretsen är inte längre enbart en serviceorganisation för återvinning. Miljöfrågorna som knyts till producentansvaret är mer komplexa än att endast handla om återvinning. Att förordningen för elutrustning nu skrivs om och att Ecodesigndirektivet nästlas in är ett exempel på det. Därför är det både naturligt och roligt att El-Kretsen alltmer blir en samlingsplats för aktörer inom elektronikbranschen och alla de frågor som rör producentansvar, från produktion och lagstiftning till insamling och återvinning.

Stort intresse för El-Kretsen i världen

Det finns ett stort intresse för vår verksamhet även utanför Sverige. Höga återvinningsnivåer och ett miljöeffektivt system lockar dem som vill lära sig mer. Ofta är det länder som är på gång eller planerar för att införa producentansvar. Under 2017 tog vi emot delegationer från Brasilien, Georgien, Chile, Singapore och Japan. Det mest långtgående samarbetet ägde rum med Brasilien där El-Kretsen på uppdrag av Naturvårdsverket följde med till Brasilia för att mer i detalj kunna gå igenom alla delar av producentansvaret och hur vi löst olika frågor i praktiken här i Sverige. Syftet var att ge goda (och dåliga) exempel som inspel i de pågående diskussionerna mellan deras miljöministerium, motsvarande Naturvårdsverket, och industrin/producenterna. Sverige är alltför olikt Brasilien för att vårt system ska kunna kopieras rakt av. Men helt säkert drar de lärdomar av de erfarenheter och den kunskap vi byggt upp sedan 2001.

Besök från Indien

Under våren hade El-Kretsen besök av Harveen Kaur, som är doktorand på universitetet i Dehli. Hennes syfte var att skapa sig en bättre förståelse för hur insamling och återvinning av elektronik fungerar i Sverige. Avfallshanteringen i Indien har stora utmaningar för att bli renare och säkrare. Idag hanteras i stort sett allt elavfall i den inofficiella sektorn, vilket ytterligare försvårar arbetet med uppföljning. Utmaningarna är många och stora, men det är också viljan att förändra. Mer om det kan du läsa i Harveens rapport från hennes tid här i Sverige.

Upphandling för insamling av vitvaror och kyl/frys

El-Kretsen arbetar hela tiden aktivt för att öka effektiviteten i vår logistik. Det främjar både plånbok och miljö så vi ser det som en ”win win”. Under 2017 genomförde vi upphandling av transporter för kyl och frys samt stora vitvaror. Syftet var att trimma logistiken genom att hämta kyl och frys samt vitvaror vid samma tillfälle. Upphandlingen lyckades väl och förändringen blir att vi nu kan samordna transporterna från de allra flesta av landets Återvinningscentraler. Dessutom gör vi ett test i Stockholmsregionen med att kyl och frys samt vitvaror också ska sorteras och demonteras på ett och samma ställe. Vi följer arbetet och ser fram emot en utvärdering längre fram. Vi återkommer om det!

Till toppen av sidan

Insamlat och återvunnet 2017

Insamlat i ton

Insamlingen sker i fem olika fraktioner: Diverse elektronik; Vitvaror; Kylskåp och frysar; Batterier; Ljuskällor. Den sista gruppen samlas i två kärl beroende på om det är lysrör eller övriga ljuskällor.

Insamlat i jämförelse

Till Naturvårdsverket rapporterar vi de insamlade och behandlade mängderna uppdelat på 10 kategorier. Tabellen nedan är en jämförelse för de tre senaste åren.

Till toppen av sidan

Materialinnehåll per fraktion

De produkter vi samlar in sorteras, demonteras och fragmenteras för att få ut så rena materialströmmar som möjligt. Med hjälp av mer detaljerade analyser har vi också kunskap om material och ämnen som förekommer om än i små mängder.

Diagrammen visar en genomsnittlig återvinningsmängd av respektive material, i procent. Detta baseras på 1000 kg inlämnat gods för respektive kategori.
* Med icke återvinningsbara material menas främst restprodukter från återvinningsprocessen, exempelvis slagg efter förbränning.
** TV och monitorer ingår ej i denna tabell.
*** Lågenergilampor, lysrör och kvicksilverlampor.
**** Kategorin batterier är en sammanslagning av samtliga batterityper med olika kemiska sammansättningar.

Diverse elektronik

Står för över hälften av den totala vikten av de el-produkter som återvinns. Här ingår bland annat TV-apparater, mobiler, mikrovågsugnar, dammsugare, leksaker och verktyg. Många produkter i kategorin behandlas i automatiska processer, andra kräver särskild behandling. TV-apparater måste till exempel behandlas manuellt. Vissa produkter innehåller komponenter som batterier och kondensatorer, vilka måste demonteras för mekanisk bearbetning. När de miljöfarliga ämnena tagits bort kan metalldelarna återvinnas. Koppar, aluminium och järn återvinns på smältverk. Kretskorten i datorer, mobiltelefoner och andra IT-produkter innehåller små mängder ädelmetaller, till exempel guld och silver, som också återvinns och används som råvara i nya produkter. Tyg, trä och plast som inte kan återvinnas förbränns på särskilda anläggningar. Värmen används till fjärrvärme och elproduktion. Rökgaserna renas och eventuella föroreningar fångas upp.

Stora vitvaror

Består mest av diskmaskiner, tvättmaskiner och spisar. De kan innehålla kondensatorer med miljöfarliga ämnen, exempelvis PCB. Därför plockas vissa delar bort för hand innan vitvaran tuggas sönder i en fragmenterings-anläggning som separerar metallerna. De olika metallerna återvinns för att användas i nya produkter. Vitvaror innehåller mest stål, men även aluminium och koppar.

Kylskåp och frysar

Gamla kylskåp och frysar innehåller freoner som bidrar till växthuseffekten och förstör ozonlagret. Freonerna tas omhand i två steg. I steg ett punkteras kylkretsen och köldmediet sugs ut med vakuum. Därefter demonteras kompressorn och systemet töms på olja. I det andra steget tuggas produkterna i en sluten process för att tillvarata freonerna i isolering. När freonerna och oljan är borta separeras metaller och plaster för återvinning till nya produkter. Freonerna förstörs vid väldigt hög temperatur eller omvandlas till saltvatten.

Ljuskällor

Här ingår alla typer av smålampor. I lysrör och lågenergilampor finns lyspulver som innehåller kvicksilver. Det är viktigt att omhänderta kvicksilvret på ett säkert sätt. Det görs endast på Veolia Recycling Solutions i Hovmantorp, dit El-Kretsen skickar alla insamlade ljuskällor. Lamporna krossas i ett slutet system och tvättas i en vätska som oxiderar och binder kvicksilvret. Lyspulver och kvicksilver frigörs ur vätskan och fångas upp i slutna behållare. Det renade glaset skickas sedan till glasåtervinning. Metall- och elektronikavfall går till specialiserade återvinningsföretag som återvinner metaller och plast. I samma process behandlas även glöd- och LED-lampor.

Batteriåtervinning

Det finns många slags batterier. Batteriets kemiska innehåll styr valet av återvinningsmetod. Alla batterier som samlas in från de cirka 10 000 insamlingsplatserna måste därför först sorteras. Sorteringen sker i två anläggningar, en i Karlskoga och en i Göteborg. De sorterade batterierna skickas sedan till återvinningsanläggningar där materialen och ämnena i dem återvinns, till exempel bly, nickel och kobolt. Även inbyggda batterier som demonteras ur olika elprodukter återvinns vid dessa anläggningar. Materialet i de flesta batterier återvinns genom nedsmältning och destillation.

Till toppen av sidan

Upptagningsområden 2017

Återvinningen är uppdelad i fem olika kategorier, fraktioner. Kartorna nedan visar var den insamlade elektroniken inom varje fraktion omhändertas och av vilken samarbetspartner.

Ljuskällor

Samtliga insamlade ljuskällor återvinns av Veolia Recycling Solutions: Hovmantorp.

Till toppen av sidan

Ägare

Brandvarnargruppen

Branschorganisationen Svensk Elektronik

CANT – Centrala Antennföreningen

EHL – Elektriska Hushållsapparat Leverantörer

ElektronikBranschen

E.L. – Elmateriel Leverantörernas förening

Föreningen Belysningsbranschen

Föreningen Hemljus

IT & Telekomföretagen

KEPA – Branschföreningen för Kontorsartiklar, Emballage, Pappersprodukter & Angränsande produktområden

LEH – Leverantörsföreningen för Elektriska Handverktyg

Lek & Babybranschen

Leverantörsföreningen för Primärbatterier

LLB – Branschföreningen Ljud, Ljus & Bild för professionellt bruk

NSA - Nordic Safety Association

Svensk Handel

Sveriges Verktygsmaskinaffärers Förening

Swedish Medtech

Stiftelsen Branschorganisationernas Kansli

Till toppen av sidan

Kunder

Totalt antal kunder – 1871 st

Produktavtal – 1765 st

Anslutningsavtal för produkter, WEEE-direktivet.

Batteriavtal – 1064 st

Anslutningsavtal för batterier, batteridirektivet.

Rapporteringsavtal produkt – 1582 st

Rapporteringsavtal batteri – 970 st

Rapporteringsavtal för att El-Kretsen ska göra den årliga rapporteringen till Naturvårdsverket.

Producentrepresentantavtal – 102 st

Anslutningsavtal Authorised Representative (Producentrepresentant)

Till toppen av sidan

Styrelse

Ordförande:

Bo Thunberg

Styrelseledamöter:

Mats Holme, v.Ordf.

Klas Elm

Therese Hazelius

Thomas Hedin

Matts Spångberg

Styrelsesuppleanter:

Per Baumann

Lennart Uhlmann

Till toppen av sidan

Ladda ner Årsrapporten