Vår historia

Från idé till rikstäckande kretslopp – El-Kretsens historia visar hur samarbete, teknik och ansvar kan förändra ett helt system. 

Grunden till producentansvaret ligger i principen ”Polluter Pays Principle” – förorenaren betalar. Begreppet växte fram på 1970-talet och fick globalt genomslag på 1990-talet som en del av FN:s program för hållbar utveckling. I Sverige infördes producentansvar för tidningar och förpackningar i mitten av 1990-talet. År 2001 tillkom elprodukter och 2009 även batterier. Idag omfattar producentansvaret ett tiotal olika områden.

Det svenska näringslivet har länge utmärkt sig genom stark samverkan. Genom branschorganisationer kan företag gemensamt driva konkurrensneutrala frågor som stärker både miljöarbetet och konkurrenskraften. År 2001 gick flera branschorganisationer samman och bildade El-Kretsen. Syftet var att hjälpa de företag som snart skulle komma att omfattas av producentansvaret för elprodukter att uppfylla lagstiftningen. Liksom sina ägare skulle El-Kretsen vara vinstneutrala. Förutom laguppfyllnad låg fokus på miljö- och kostnadseffektivitet. 

2001–2006 | De första åren

El-Kretsen etablerar ett rikstäckande insamlingssystem i samarbete med landets 290 kommuner. Kommunerna löser insamlingen på olika sätt men gemensamt för alla är att återvinningscentralerna blir den plats där elavfall hämtas av El-Kretsen. Det framgångsrika samarbetet, som kallas Elretur, är fortfarande aktivt och har fortsatt utvecklats genom åren. 

Leverantörer för transport, sortering och återvinning upphandlas. Fokus ligger på att hantera miljöfarliga ämnen säkert och återvinna så mycket som möjligt. Under dessa år domineras insamlingen av produkter som kylskåp och frysar, som innehåller starka köldmedier, så kallade freoner (förbjöds 1995), samt den tidens tjocka tv-apparater som innehåller kvicksilver och bly – ämnen som kräver särskild behandling. Alla insamlingskärl får unika ID-nummer så att materialflödet kan spåras hela vägen från insamling till behandling.

El-Kretsens kunder, producenterna, erbjuds att bli en del av detta nationella insamlingssystem genom att ansluta sig, rapportera sin försäljning av elprodukter till El-Kretsen och att finansiera insamling och återvinning. Under dessa år har El-Kretsen inga andra intäkter än producenternas avgifter. 

2007–2012 | Analys, digitalisering och batterier

En egen analysanläggning byggs för att kartlägga innehållet i det insamlade materialet. Syftet är att få bättre kunskap om det som samlas in. Hur många kilo finns i en genomsnittlig insamlingsbur? Hur stor andel är farligt avfall och hur mycket är värdefullt material? Den ökade kunskapen gör det möjligt att utveckla processer och förbättra avtalen med återvinnare.

När världsmarknadspriserna på råvaror stiger genererar vissa produktgrupper överskott, vilket återinvesteras i verksamheten eller fördelas till producenterna.

Deklarationsportalen lanseras för enklare månadsrapportering, senare tillkommer en hämtplatsportal där insamling och transport registreras och hanteras. 

År 2009 införs producentansvar för batterier. I praktiken har El-Kretsen redan hanterat alla de batterier som sitter i olika elprodukter, men från och med nu tar El-Kretsen över de röda kommunala batteriholkarna och samordnar insamlingen av både lösa och inbyggda batterier.

Producenter som säljer lösa batterier eller som har batterier inbyggda i sina produkter får nu deklarera dessa till El-Kretsen och bidra till finansiering av insamling och återvinning. 

2013–2018 | Nya regler och tekniska skiften

EU:s WEEE-direktiv uppdateras. Tio produktkategorier görs om till sex. Det som kallas ”open scope” införs. Från och med nu undantas enbart specifika produkter där tidigare lagstiftning i huvudsak omfattade konsumentelprodukter. Enskilda medlemsländer har möjlighet att göra egna tillägg. 

Teknikskiften blir tydliga i statistiken:

• Glödlampor ersätts av LED-belysning
• CRT-TV ersätts av platt-TV och senare LED-skärmar
• Smarta produkter byggs in i möbler och kläder

De nya produkterna påverkar volym och vikt i det insamlade materialet, vilket också skapar behov för ny återvinningsteknik.

El-Kretsen deltar i forsknings- och utvecklingsprojekt, bland annat kring återanvändning av kylar och frysar. Ett resultat blir företaget Begagnade Vitvaror, som rekonditionerar och säljer vitvaror vidare.

Tillsammans med europeiska kollegor bildas Weee Europe (i dag Pronexa) – ett företag som hjälper producenter verksamma på flera marknader med rapportering och rådgivning.

Ett produktbibliotek lanseras för att underlätta klassificering, och El-Kretsen börjar erbjuda juridiskt ombud för utländska producenter.

2019–2024 | Utveckling och breddning

El-Kretsen utvecklar tjänster för rapportering av farligt avfall. Bland annat en app som kan användas av både avlämnare och insamlare och som kan hantera fler avfallstyper än el och batterier.

Batteriboxar över hela landet byts ut till säkrare modeller anpassade för litiumbaserade batterier.

Verksamheten breddas och El-Kretsens kompetens efterfrågas alltmer – av länder som ska införa producentansvar, av forskare, kommuner och producenter som behöver vägledning i de ökande regelverken.

Initiativ som Kunskapsrummet.com och konferensen Tillsammans för kretsloppet stärker spridningen av kunskap till nya målgrupper, inklusive skolor.

2025 – | Nya utmaningar 

El-Kretsen erbjuder nu även rapportering av förpackningar och samarbetar med de nordiska grannländerna för att underlätta för producenter som verkar i flera länder.

EU:s nya batteriförordning (2023/1542) ersätter den svenska. El-Kretsen tar fram lösningar för hur den nya förordningen med dess olika batterikategorier ska hanteras. 

El-Kretsen utreder sin framtida roll i det kommande producentansvaret för textil.